Vår hemsida använder cookies för att förbättra din webbupplevelse. För att veta mer läs vår Integritetspolicy

Det omvända klassrummet

När eleverna tittar på videoinspelningar av lektioner hemma och gör läxorna i skolan, är det lätt att bli skeptisk. Här beskriver vi varför det omvända klassrummet kan vara en bra metod och hur man gör för att nå bästa möjliga resultat.

Av Elisabeth Engum

(Detta är en förkortad version av en artikel som ursprungligen publicerades i den norska tidskriften "Bedre skole" nr. 2 2012.)

Elisabeth Engum
var en av tre vinnarna i kategorin "Creative use of a learning platform" under 2011 vid Share & Use Conference i Sandvika, Norge. Hon nominerades för sitt arbete med det omvända klassrummet och itslearning. Du hittar Elisabeth som @PGelisa på Twitter – och kan se hennes videofilmer på YouTube.
”Jag förstår allt när du förklarar det på tavlan, men när jag kommer hem och ska göra läxorna så vet jag inte vad jag ska göra!” Under mina år som lärare i matematik har jag ofta hört mina elever säga just detta. Som lärare börjar inlärningsprocessen i klassrummet, men vi kan sällan hjälpa eleverna med de svårare uppgifterna som de ofta gör hemma som hemläxa.

Under de senaste två åren har det talats mycket om det omvända klassrummet. Som med alla nya metoder har det omvända klassrummet missförståtts och mötts av skepsis. I den här artikeln ska jag försöka förklara vad det omvända klassrummet är och vilka fördelar metoden för med sig.

Vad är det omvända klassrummet?

I korthet handlar det om att undervisningen som tidigare har skett på tavlan i klassrummet har förflyttats till elevernas hem, och läxorna som tidigare gjordes hemma har förflyttats till skolan. I praktiken innebär det för min del att jag spelar in videofilmer som eleverna får med sig hem som hemläxa att titta på och när de kommer till skolan får vi mer tid i klassrummet för att arbeta med uppgifterna – och framförallt kan jag hjälpa dem med de lite svårare uppgifterna.

Jonathan Bergmann och Aaron Sams

Uttrycket det omvända klassrummet kommer från kemilärarna Jonathan Bergmann och Aaron Sams som arbetar vid Woodland Park High School i Colorado, USA. Under våren 2007 började de spela in videolektioner direkt i klassrummet och la sedan upp dessa på internet. Tanken var att de elever som av olika anledningar inte kunde vara med på lektionerna ändå kunde följa undervisningen. Videofilmerna gjorde också att eleverna kunde se dem om och om igen, pausa, spola tillbaka, spola framåt osv. Feedbacken från eleverna var överväldigande, både från de elever som hade varit borta från lektionerna, men även från de som varit med på lektionerna. Videofilmerna blev också en värdefull resurs för eleverna när de studerade inför prov.

Under läsåret 2007/2008 lanserade Jonathan och Aaron en modell där det fanns mer tid för diskussioner mellan elever och lärare i klassrummet.

Under 2010 blev det ”Omvända klassrummet” ett nytt trendigt ord som ofta användes när man pratade om utbildning. I mars 2011 startade jag ett testprojekt där jag använde det omvända klassrummet i kursen ”Matematik 1T” och mottagandet från eleverna var mycket positivt.

Anpassad utbildning

I ett vanligt klassrum går nästan hälften av lärarens tid åt att skriva på tavlan. Alla som har undervisat eller föreläst vet att det är svårt att nå fram till alla elever eftersom de ligger på olika nivåer. Det innebär att bara halva tiden finns kvar för att hjälpa eleverna. Genom att förflytta teorigenomgången utanför klassrummet får läraren mycket mer tid i klassrummet för att hjälpa alla elever, individuellt eller i mindre grupper, vilket gör det mycket lättare att ge en anpassad utbildning.

Lärarens roll och det omvända klassrummet

Flera lärare har kontaktat mig och sagt att de fruktar att det omvända klassrummet på lång sikt kommer leda till mindre behov av lärare i skolorna, eftersom lektionerna redan är inspelade och att lärarnas traditionella roll därmed försvinner. I verkligheten så är det tvärtom. I det omvända klassrummet frigörs mycket tid och läraren kan i större utsträckning gå runt och hjälpa eleverna där de befinner sig i sin inlärningsprocess. På många sätt kan det omvända klassrummet innebära ett paradigmskifte i undervisningen.

I det traditionella klassrummet ägnar läraren ofta mycket tid på grundläggande ämneskunskaper. De större och svårare uppgifterna som kräver mer av eleverna ges därefter som hemläxor.

Inlärningsstrategier

I det omvända klassrummet finns mer utrymme för eleverna att utveckla olika typer av inlärningsstrategier i samma klassrum. Elever som arbetar bäst på egen hand kan göra det och de som lär sig bäst genom att samarbeta kan göra det. Ibland är det själva arbetsformen som är själva inlärningsmålet och i det omvända klassrummet finns det utrymme för olika arbetsformer – men fortfarande finns det en lärare som leder undervisningen.

Instruktionsvideor = lösningen till allt?

Det är inte så att instruktionsvideor är lösningen till all undervisning. Dålig undervisning blir inte bättre bara för att den spelas in. Å andra sidan kan alla delar av lektionen som innebär direkta instruktioner fungera lika bra på video som om läraren skriver det på tavlan. I naturvetenskapliga ämnen är det ofta lättare att hitta bra exempel på direkt undervisning, men det finns också andra exempel, t.ex. genomgång av grammatiska regler, introduktion till samhällsvetenskapliga modeller, epoker eller ideologier, undervisning i terminologi, träning i att använda källor, teknikträning i praktiska ämnen osv. Instruktionsvideor kommer i de flesta fall att vara direkt undervisning och på så sätt kan man säga att det är nästan rör sig om beteendevetenskaplig inlärning.

Läxor

Läxor är ett omdebatterat ämne i skolan. Olika studier pekar på att läxor kan förstärka skillnaderna mellan eleverna. Det omvända klassrummet innebär att eleverna måste titta på videolektioner hemma innan föreläsningen i skolan. Finns det fler elever som gör ”videoläxor” än ”vanliga” läxor? Mitt svar är att det i stort sett är samma elever som gör läxorna i mitt klassrum som i det traditionella klassrummet. De elever som kommer till klassrummet och inte har sett videofilmerna hemma, måste börja med att se dem i klassrummet, och under tiden kan läraren gå till de elever som har gjort sina läxor, sett videofilmerna och själva angett i formulären vad de behöver ha hjälp med. Det innebär att en del elever måste använda tiden i klassrummet för att titta på videofilmer och får därmed mindre tid för hjälp från läraren än de som har gjort sina hemläxor, men tiden i klassrummet blir ändå effektivare.

Struktur

Struktur är väldigt viktigt när eleverna ska hitta de videofilmer som de ska se hemma och strukturen finns i inlärningsplattformen. Det är inlärningsplattformen som gör att eleverna hittar de olika filmerna som hör till de olika ämnena. Det är här planen för de kommande ämnena och formulären finns och där eleverna kan hitta de inlärningsverktyg vi har utöver läroboken.

Jag, som lärare, lägger upp videofilmer på YouTube och skapar formulären med hjälp av Google Forms. Alla anteckningar jag skriver när jag gör filmerna eller kontrollerar något sparas i en MS OneNote-anteckningsbok – men allt är integrerat och delas med eleverna via itslearnings utbildningsplattform.

Resultat

Under det här läsåret har jag använt det omvända klassrummet i matematik 1T, ett ämne jag undervisar för första gången. Jag har därför inga andra elever att jämföra med och kan inte säga om resultaten med denna undervisningsform är bättre än tidigare. Jag har dock hört uttryckligen från eleverna att denna undervisningsform fungerar:

”När jag gick i högstadiet var jag inte särskilt bra på matematik. Jag hängde inte med när läraren skrev saker på svarta tavlan och det gjorde att jag tappade intresset. Nu kan jag sitta och arbeta på egen hand och titta på videofilmer när jag fastnar med en uppgift. Jag har mycket bättre resultat i matematik i år än jag någonsin haft tidigare.”

”I början trodde jag inte att det var någon mening med att fylla i formulären så jag svarade bara ’ingenting’ på frågan om det var något jag behövde hjälp med. Men en gång tänkte jag att jag skulle testa, så jag skrev ned vad det var jag inte förstod. Därefter kom läraren fram till mig, knackade mig på axeln och frågade: ’Vill du att vi ska gå igenom den här uppgiften tillsammans?’ Och det var bra eftersom inte alla tycker om att räcka upp handen och visa andra i klassen att det är något man inte förstår. Det är mycket bättre att läraren vet om detta i förväg och kan ta kontakt med dig istället för tvärtom.”

Det främsta argumentet för det omvända klassrummet är att det ökar tiden som lärare och elever spenderar tillsammans, och det är läraren som är viktigast för elevernas inlärning. Det omvända klassrummet ger läraren mer tid och utrymme i sin roll som lärare.

No comments (Add your own)

Add a New Comment


code
 

Comment Guidelines: No HTML is allowed. Off-topic or inappropriate comments will be edited or deleted. Thanks.

Aktiviteter Video Kontakta oss