Vår hemsida använder cookies för att förbättra din webbupplevelse. För att veta mer läs vår Integritetspolicy

Dragonbox

Hur kan du använda utbildningsspel för att förbättra inlärningsresultaten?

Spel brukar få eleverna engagerade, vilket är förutsättningen för att de ska lära sig något. Men hur överför man kunskaperna som förvärvas genom spelifiering till klassrummet?

När matteläraren Jean-Baptiste Huynh upptäckte att många av hans mest begåvade elever hade problem med att lära sig algebra förstod han att problemet låg i undervisningsmetoden och inte hos eleverna. Med denna vetskapen började han med skapandet av spelet DragonBox.

Ett prisbelönt spel

DragonBox är ett prisbelönt mattespel som används över hela världen och kan spelas på flera olika plattformar. Mark DeLoura, Obamas rådgivare för digitala media är en av dem som hyllar spelet. ”DragonBox är helt fantastiskt. Efter att ha spelat i 90 minuter kunde 93 procent av barnen lösa algebraiska ekvationer.”


I spelat göms algebran i vad som ser ut att vara ett vanligt spel, fullt med snälla monster och animeringar. Enligt webbplatsen lär sig små barn algebra med DragonBox utan att de vet om det, eftersom det är förklätt till ett spel. Först motsvaras siffror och bokstäver av färgglada föremål som sedan, steg för steg, byts ut mot matematiska uttryck. Eleverna lär sig begrepp inom algebran genom att göra om och göra rätt och får hela tiden återkoppling på vad de gör (en viktig faktor för inlärning).

 

Spelets upphovsman Jean-Baptiste förklarar: ”Vissa föräldrar verkar tro att barnen inte lär sig matematik med DragonBox. Men faktum är att fokus i spelet ligger på matematiska regler från första nivån ända fram till slutet. Hemligheten är att inte göra algebra för konkret. Istället börjar vi med det abstrakta; det är så doktorander och matematiker säger att de upplever matematiken. För dem är algebra föremål, inte siffror.”

Matematikens språk

Kit Eaton, som skriver krönikan App Smart i The Times säger: ”Det som imponerar med DragonBox är den smarta utformningen som gör att barnen lär sig alla möjliga olika algebraiska begrepp utan att de är medvetna om att det är en mattelektion.”

Men kan det vara ett problem? Om eleverna inte uppfattar att de faktiskt lär sig matematik kan de ändå ha nytta av kunskaperna i klassrummet och i sina framtida jobb? När elever ska berätta vad de har lärt sig med DragonBox kan de inte alltid göra det eftersom de inte har fått lära sig den matematiska terminologi som behövs. Eleverna lär sig att lösa ekvationer i spelet, men de lär sig inte det språk som de behöver för att berätta vad de kan (genom begrepp som faktorisering, exponenter och bråk).

Att kunna matematikterminologin är viktigt för att kunna kommunicera med andra matematiker och framtida kollegor. I många länder måste nu låg- och mellanstadieelever kunna beskriva sina matematikkunskaper i ord, inte bara med siffror och ekvationer. Det är utmärkt att DragonBox kan förbättra elevernas uppfattning om algebra och få dem att lära sig algebra utan att de vet om det, men hur kan kunskaperna som förvärvas genom spelet överföras till klassrummet och det framtida arbetslivet?

Det är där lärarna kommer in!

”DragonBox handlar om mekaniken bakom de algebraiska processerna och abstraktion. Det är algebra och matematikkunskaper till hundra procent, men det kan inte ersätta lärarna. Eleverna behöver hjälp för att kunna överföra kunskaperna till penna och papper”, medger Jean-Baptiste.

Lärarna måste förklara ett antal begrepp för eleverna för att de sedan ska kunna tillämpa de kunskaper som de har fått genom att spela DragonBox.

  1. Skiljelinjen mellan de två sidorna i spelet representerar likhetstecknet (=) i ekvationer.
  2. Alla räkneoperationer (addition, multiplikation osv.) måste göras på båda sidor i ekvationen.
  3. Lärarna måste ge eleverna det matematiska språk som behövs för att de ska kunna beskriva vad de har lärt sig.

På DragonBox webbplats finns en mängd olika pedagogiska resurser. Där finns praktiska handböcker och färdiga övningar som lärare kan använda för att överföra kunskaperna från spelet till traditionell ekvationslösning:

 

Ett test som utfördes på Nedre Bekkelaget skole i Norge visade att nästan 80 procent av eleverna kunde lösa ekvationer med olika kombinationer av bråk och addition efter att ha spelat i två timmar. Läraren Linda Tomtsveen lät sina elever prova spelet i 90 minuter och konstaterade följande: ”Eleverna tyckte verkligen att det var kul. De var riktigt bra på att dra kopplingar från spelet när de sedan fick räkna på papper. Det kan inte ersätta vanlig undervisning, men det kan vara ett betydelsefullt komplement.”

Jean-Baptiste säger så här angående spelifiering i framtiden: ”Det finns tre anledningar till varför spel som DragonBox kommer att vara ett måste för pedagoger som arbetar elevcentrerat:

  1. Lärarna kan tillhandahålla en inlärningsupplevelse som är helt och hållet individanpassad.
  2. Genom den ständiga återkopplingen i spelet finns det möjlighet till både formativ bedömning och inlärning på samma gång.
  3. Spelandet går att kombinera med sociala element.

Det är tre goda ting: individanpassad undervisning, bedömning som inte märks och socialisation.”

Läs mer om DragonBox här.

Vi vill gärna höra hur du har använt spelifiering i skolan! Berätta gärna om dina erfarenheter i kommentarsdelen nedan.

 

No comments (Add your own)

Add a New Comment


code
 

Comment Guidelines: No HTML is allowed. Off-topic or inappropriate comments will be edited or deleted. Thanks.

Aktiviteter Video Kontakta oss